Utvandrarna

1971

  • Regissör: Jan Troell
  • Manus:
  • Filmfotograf:

Regissör Jan Troells film Utvandrarna från 1971 baserades på de två första delarna i Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit skrivna 1949 och 1952. Böckerna och filmen brukar ofta nämnas som några av de viktigaste svenska verken. Filmen blev en monumental succé för SF Studios både i Sverige och i utlandet.

Trots de något svala recensionerna blev filmen en succé hos publiken.

Utvandrarna utspelar sig i Ejders socken i Småland vid mitten av 1800-talet. Här får vi följa paret Karl-Oskar och Kristina, deras familj och samhällets utveckling. Att beskriva parets liv som ”hårt” är en underdrift. Torka, missväxt, svält och dödsfall är vardag och därtill är de underkastade överhetens auktoritet ofta gestaltat av prästen, länsmannen och storbönderna. När familjen växer blir det bara fler munnar att mätta.

Likt många andra svenskar vid den här tiden bestämmer sig Kristina och Karl-Oskar, tillsammans med flera andra släktingar och sockenbor att ta sig till Amerika. Det är en lång, och inte så lite farlig resa. Långt ifrån alla kommer fram till det förlovade landet. Relationerna utvandrarna sinsemellan förändras också under resan. Till sist kommer de i alla fall fram till New York, och vidare med hjulångare tar sig familjen till orten Stillwater. Vid sjön Khi-Chi-Saga skär Karl-Oskar in sitt bomärke i ett träd. Familjen kan äntligen slå sig till ro.

Max von Sydow och Liv Ullmanns rollprestationer är några av de mest kända i svensk filmhistoria, och Ullmans norsksmåländska något av det mest parodierade. Bland övrig rollsättning finns bland annat storheter som Allan Edwall i rollen som frikyrkoprästen Danjel och Monica Zetterlund som den före detta ”socken-horan” Ulrika i Västergöhl som vägrar låta sig förnedras.

Jan Troell hade sedan början av 1960-talet gjort sig ett namn genom sin långfilmsdebut Här har du ditt liv (1966), en närmast tre timmar långa filmatisering av Eyvind Johnsons roman med samma namn. När Utvandrarsviten skulle filmatiseras så var det Troell som Vilhelm Moberg ville ha som regissör. Året efter premiären släpptes uppföljaren Nybyggarna. Båda filmerna spelades in samtidigt.

Den svenska pressen hade med spänning sett fram emot Utvandrarna men efter premiären var mottagandet ganska svalt, om än högaktande inför hela projektet. I Svenska Dagbladet skrev Åke Janzon: ”Någon film för cineastrar är Jan Troells Utvandrarna inte. Den är trogen sitt underlag, och är den inte i lika hög grad som Mobergs roman ett storverk har den i alla fall förtjänsten att låta oss möta Kristina och Karl Oskar, Danjel och Ulrika i Västergöhl och alla deras medresenärer, gestaltade av de yppersta skådespelare, i en filmberättelse som är ett i sitt slag fullödigt koncentrat av Vilhelm Mobergs epos om ‘vägen hem till en främmande skog’.

Trots de något svala recensionerna blev filmen en succé hos publiken. Utomlands fick filmen ett bättre mottagande av kritikerna och Utvandrarna kom att få fem Oscarsnomineringar för bland annat bästa film, bästa regi och bästa kvinnliga huvudroll. Filmen möjliggjorde för Troell att åka till USA och göra film samtidigt som hans i Sverige blev känd för att vara en av de främsta skildrarna av svensk historia.