SF-journalen

1914

  • Regissör:
  • Manus:
  • Filmfotograf:

Fram till 1960-talet var det självklart att biobesökare innan SF Studios filmer fick se små och stora nyheter från hela världen. De korta programmen samlades under namnet SF-Journalen och kan jämföras med nutida nyhetsprogram. Till exempel fick biobesökarna lära sig om den nya semesterlagen, bli uppdaterade kring andra världskrigets senaste nyheter, njuta av inter-vjuer med hemvändande världsstjärnor och hälsa på hos till exempel den välkända svenska fot-bollsspelartrion Gre-No-Li (Gunnar Green, Gunnar Nordholm och Nils Liedholm) som spelade i den italienska fotbollsligan.

SF-journalen grundades som Svenska Bios veckorevy 1914. När SF Studios bildades 1919 döptes programmet snart om till Svensk Filmindustris Veckorevy – alla kallade den dock direkt för SF-journalen. Under 1960-talets början gick det som varit SF Studios mest långvariga produktion i graven – konkurrensen från tv:n som slog igenom i samband med fotbolls-VM i Sverige 1957 blev för stor. I mitten av samma årtionde såldes hela journal- och kortfilmsarkivet från 1897 till 1960 till Sveriges Radio för 2,9 miljoner kronor.

Anledningen till den speciella journalfilmsrösten? De som läste in reportagen var tvungna att artikulera tydligt, och dels att speakerrösten vid uppspelning presenterades en smula upptempo.

Det som dock utan konkurrens varit SF Studios längsta produktion lever dock ännu kvar i minnet. Säg den som inte hört någon med rask och frisk journalröst som försökt härma hur det låter i klippen från 1900-talets början och mitt?

Vad färre vet är att den de försöker härma är Nils Jerring (bror till den mer välkända radioprofi-len Sven, vars Jerringpris än idag är aktuellt). SF Studios-profilen anställdes av bolaget under 1930-talet och arbetade i 30 år hos företaget.

Anledningen till klippens säregna ljudupptagningar, berodde på ett par faktorer under
inspelningarna. Dels att tekniken inte var så bra, så att de som läste in reportagen var tvungna att artikulera tydligt, och dels att speakerrösten vid uppspelning presenterades en smula upptempo.

Under andra världskriget, då nyhetstörsten var som störst hos publiken, dök fler journalfilmer upp på biograferna. Bland annat visades tyska UFA Journalen och amerikanska Paramount Jour-nal på svenska biografer. Behovet av att profilera sina alster blev större. SF-Journalen anlitade SF Studios musikchef Jules Sylvain för att skapa en jingel.

Den känner nog faktiskt alla igen. Det är nämligen en uppdaterad version av Sylvains original-jingel som idag spelas innan alla SF Studios filmer och serier.

En av de sista journalerna som spelades in var i samband med Kristianstads 350-årsjubileum i mitten av 1960-talet. Kristianstad är staden där bolaget AB Svenska Biografteatern, föregånga-ren till SF Studios, grundades. I denna journalfilm kan man se SF Studios dåvarande VD Kenne Fant, Max von Sydow och Gustav VI Adolf besöka Kristianstads filmmuseum, som finns i samma hus där Sveriges första filmateljé en gång i tiden bedrev sin verksamhet under ledning av Charles Magnusson, SF Studios första vd.